Jag har alltid en obehaglig känsla av att vi lever i en hög civilisation som när som helst kan falla ihop. Det finns ju tidigare civilisationer som har varit högtstående och sedan förfallit. Vad är det då som gör mig orolig? Ja, det är inte i första hand klimatet eller miljön. Det är också ett hot förstås. Det är inte heller risken för brist på olja, fosfor, vatten eller någon annan livsviktig vara skall leda till krig och elände. Båda dessa hot är förstås allvarliga, men som teknikoptimist vill jag alltid tro att vi skall hitta strategier för att hantera dessa hot.
Det som oroar mig är att vi är så otroligt beroende av datortekniken. Om något skulle hända som gör att vi inte längre kan använda den här tekniken skulle samhället dyka rakt ner i en ekonomisk ravin. Vad skulle det då kunna vara som skulle kunna påverka datortekniken. Det skulle kunna vara, liksom ovan, att någon viktig metall eller annat ämne som behövs skulle bli en bristvara, men då kanske det finns en work-around för det.
Ett troligare scenario skulle vara att de människor, som idag tillverkar elektroniken åt oss, inte längre accepterar den lönenivå de har idag. Tänk om deras lönenivåer plötsligt skulle börja närma sig våra. Det skulle kanske innebära att en vanlig dator skulle kosta 50 000 kr istället för 5 000 kr. Tänk om det skulle gälla också för mobiltelefoner, om de skulle kosta mellan 20 000 och 50 000 kr. Hur många skulle då anse sig ha råd att ha dator och telefon?
Nu bygger ju både mobiltelefonnätet och Internet på att det är många deltagare i näten. Vem vill ha en mobiltelefon om det inte finns några man kan ringa eller messa till och vem vill annonsera på Internet och det inte finns tillräckligt många som ser annonserna och vem har då råd att erbjuda webb-sidor på nätet. Om andelen mobiltelefonanvändare skulle minska drastiskt kommer man inte att kunna underhålla mobiltelefonnäten och så småningom skulle det helt förfalla. Samma gäller Internet. Allt eftersom innehållet på Internet tunnas ut, minskar intresset för att använda Internet och detta kommer också att förfalla. Industrier och organisationer kommer inte längre att kunna underhålla sina datasystem och vi kommer att gå över till mer och mer manuella rutiner, som i och för sig kommer att ge många arbetstillfällen, men inte så hög lön.
En tiofaldig ökning av kostnaderna för dator och kommunikationsutrustning är förstås drastisk och kommer inte i ett slag. Däremot är det nog inte osannolikt att kostnaderna kommer att öka när Asiens folk får det bättre. Visst kan vi kanske förlänga processen genom at hitta nya låglönemarknader. Afrika kanske. Vad jag vill visa med det här resonemanget är att hela systemet är instabilt och förutsätter hög användning. Så länge elektroniken är billig i inköp och vi kan upprätthålla en hög användning av mobiltelefonnäten och Internet så kan systemen fortsätta att utvecklas. Men det finns en gräns där priset för elektroniken blir så dyrt att vanliga medborgare börjar dra sig för att köpa ny telefon eller dator och att användningen börjar minska. Vid en viss punkt uppstår återkoppling då dåligt underhållna mobiltelefonnät och få abonnenter att ringa till ytterligare minskar intresset för mobiltelefonin och när Internet-användningen minskar, minskar också utbudet av intressanta sidor, vilket minskar intresset ytterligare och allt går i en negativ spiral mot botten. Kan det här förhindras? Ja, jag vet inte. Det måste i vart fall förhindras innan återkopplingsfenomenet får kraft. Annars tror jag att man kommer att fäkta förgäves.
